free hit counters
web analytics


Fjordruta


En tur i oktober 2015


Vart åker man om man vill vandra i fjällen i oktober månad och slippa snö? Jag valde ett område i Nordmøre där fjällen ligger på en lite beskedligare höjd och där vintern brukar dröja lite. På en halvö har Kristiansund og Nordmøre Turistforening byggt stugor och rösat stigar som resulterat i "Fjordruta", en vacker vandringsrutt med fina utsikter och närhet till både hav och fjäll. I oktober är det även här ändå tydligt off-season, och det var påtagligt ensamt trots närheten till både Kristiansund och Trondheim. Jag bodde ensam i sex av sju stugor och mötte inte folk på stigarna förrän den sista kvällen, vilket då kändes väldigt välkommet. Området kännetecknas som helhet inte av det extrema, även om vissa toppar i området har en rätt dramatisk profil. Nej, snarare är området lågmält, med en kärv skönhet. Här finns inga stora höjdskillnader, inga vilda glaciärer eller dramatiska vattenfall... men området gömmer ändå underbara pärlor, platser som ofta återkommer i mina tankar.
Jag flög till Kristiansund och tog bussen till Halsa. Därfrån gick jag i åtta dagar till Årvågen, varifrån jag tog en buss till vackra Trondheim för flyg hem igen. Smidigt arrangerat av mig får jag lov att säga. ;)


Klicka på bilderna för att förstora dem.





I Halsa hittade jag ett café där jag tog en öl och hoppades kunna vänta ut stormen och regnet i ett par timmar. Till slut var jag ändå tvungen att börja gå, jag hade en fyra-fem timmars vandring framför mig och dagarna är tyvärr korta i oktober.











Dagen efter var vädret bättre! Jutulbu på denna bild.











Hjelmen reser sig nästan 900 meter över dalen.











Jag skulle upp i andra sidan dalen, och det var en del höjdmeter som skulle avverkas både nedför och uppför.

































Fridfulla oktoberfjäll. Det fanns fortfarande gott om blåbär utefter stigen.











Framme vid Belevatna.












































Efter en ganska ansträngande dagsetapp var jag framme vid Tverrlihytta.











Tverrlihytta.











I riktning Hardbakkhytta, som var målet för dagens vandring.























































Hardbakkhytta! Namnet på stugan skvallrar om att det är en del stigning för att ta sig hit, men för detta slit blir man rikligt belönad!











Utsikten mot Trollheimen från Hardbakkhytta.

































Inzoomning mot de alpina topparna i Trollheimen.











Solen sken och gjorde dagens vandring till en ren njutning.























Utsikt ned i Hardbakkbotnen och Engdalen.























Fjällen borta på Tustna och Stabblandet.






















Nästan uppe på Dyrstolan och magnifik utsikt ned i Staursetdalen och Småvassbotnen.











Vinjefjorden.











Småvassbotnen.











Vassdalsvatnet. Det var verkligen hänförande utsikter åt alla håll, och de höjdmetrar som trots allt avverkades under dagen kändes så lätta så lätta.






















Lunch i bar överkropp i ett vindstilla och sommarvarmt oktoberfjäll, jag fick nästan nypa mig i armen för att tro på att jag får uppleva detta paradis på riktigt.











Utsikt mot Vinddøldalen i Trollheimen långt där borta.











Heimre och Øvre Langvatnet.





















Stor-Bøverdalen skär djupt in i landskapet.











Gården Øydalen inzoomad.











Utsikt österut ifrån Skorvhattan.











Lugnet och harmonin i detta område kändes alldeles överväldigande stundtals.

































Tillbakablick mot Skorvhatten.











Vidare mot Grytbakksetra.











Grytbakksetra är ytterligare en unik DNT-hytta. Det är en gammal gård, utbyggd för att kunna hysa många vandrare under högsäsong, men med den gamla delen intakt och väl bevarad. Underbart!






















Nästa dag var det lika fint väder som dagen innan. Här är jag på en bro över en ravin i närheten av stugan.











Vackert i Storbekkdalen.

































Jag vek av uppåt åt höger och fick strax syn på Holavatnet. Här inne i dalen fick man verkligen vildmarkskänslan.











Här hade jag kunnat stanna hela dagen och bara varit. Men - jag skulle vidare, uppåt till vänster om den där bergsknallen där framme för att nå dagens mål, Storlisetra.

































Väl över krönet möttes jag av ännu fler berdårande utsikter. Här mot Ruten, som med sina 1039 meter över havet är högst i området.











Middagslivatnet.






















Kommentarer överflödiga... Här ställde sig gåshuden igen.






















Mat och chill. Jag kör för det mesta med Real turmat när jag är ute. Det finns säkert andra märken som är lika goda men än så länge har jag inte tröttnat på Real så jag fortsätter nog med det ett tag till.











Storlivatnet.











Här gick jag som på en smal ås, med vidunderlig utsikt över dalen nedanför mig.

































Utsikt norrut, Vinjefjorden ligger nånstans långt ned i dalen där framme. I bakgrunden syns Storklakken ungefär två mil bort.











Storlisetra.











Inne i stugan.











Brant nedför fjället till byn Vinjeøra vid Vinjefjordens ände, och sedan rakt upp igen på andra sidan dalen. Här är jag nästan uppe. Detta var tredje dagen i rad i detta drömväder.












































Efter en tre, fyra timmars vandring utefter Vinjefjorden på dess norra sida nådde jag Sollia, ytterligare en säter som restaurerats med hjälp av många frivilliga krafter. Tack, Kristiansund og Nordmøre Turistforening!











Sollia.











Inne i Sollia











Utsikten mot Vinjefjorden från Sollia.










Dagen efter var finvädret förbi. Dagens vandring mot Storfiskhytta inleddes med en stigning på bortåt fyrahundra höjdmeter.










Tillbakablick ifrån krönet.











Todalsfjellet på andra sidan krönet.






















Blankt på Skardsetervatnet

































Nyvatnet, bara någon kilometer kvar till stugan härifrån.










Kaminen tänd inne på Storfiskhytta.











Dagen efter vek jag av ifrån Fjordruta för att istället söka mig norrut till en grusväg som skulle föra mig ett par mil ned till Årvågsfjorden.











Storklakken igen, sett från andra hållet den här gången.











Efter en lång vandring på grusväg kom jag så till slut fram till Årvågen, där kvällsbussen så småningom plockade upp mig och körde mig till Trondheim.











Ett rum på ett vandrarhem i Trondheim. Den efterlängtade långa varma duschen vägde mer än väl upp för det kanske lite väl spartanska rummet :)






















Sista bilden för den här gången blir en klassisk bild på Bryggene i Trondheim, som dessa vackra gamla hus kallas. En vacker vy från en mycket vacker stad.









Tillbaka till Den höga nord